om telefonterror

- Hej Kristina! Jag råkar veta att du inte har morgontidning. Vad sägs om att få den i brevinkastet från och med imorgon?
- Jag ska åka utomlands imorgon. Är tillbaks i april.
Känner du igen dig? Blir du också den suraste citron när du är på väg hemifrån eller innehållet i stekpannan bränns för att din dyrbara tid upptas av långrandig information om prylar du inte visste fanns. Eller hör du till dem som snällt lyssnar på telefonförsäljarnas innantilläsning för att först därefter säga stopp och belägg?

Själv brukade jag tycka att det var okej. Det kändes ändå lite kul när någon ringde. Speciellt opinionsundersökningar har jag fortfarande närmast en fetisch för. Tänk att jag är en av dem som det refereras till när statistiken presenteras i tidningen. Var fjärde väljare kan tänka sig att rösta på F! och medel-Svensson heter Johansson.

- Jag ringer från Telebolaget, där du har din fasta telefoni.
- Kan jag inte tänka mig att jag har. Det måste du ha missuppfattat. (förorättat och utan att ha den blekaste aning om i vilken ficka mina telefonpengar hamnar varje månad)

Nu är jag trött på erbjudanden som alltid har en hake. En hake som jag inte längre bekymrar mig om att ens ta reda på. Jag vet att jag borde vara snäll och tänka på att det är fattiga studenter som jobbar extra i ett Sverige där vilket jobb som helst ska löna sig. Men det är svårt.

- Just idag vill jag bjuda dig på två par stringtrosor i lycra.
- Jag använder bara boxertrosor. I bomull. (nästan helt sant precis som att jag inte använder kjol och därför inte behöver nylonstrumpor)

Det finns ett register som lär stoppa telefonförsäljarnas framfart men det funkar sisådär med den saken skulle jag säga. Den som någon gång knystat sitt namn och nummer för ett företag som verkat intressant i just det sammanhanget kan räkna med att höra av dem livet ut. Jag beställde rosenrot för att jag ville ha rosenrot en mörk vinter. Nu ringer naturmedelsföretaget stup i kvarten för att droga mig med sina otaliga preparat.

- Just nu har vi specialpris på äppelcidervinäger. Visst vore det skönt att bli av med några kilon.
- Jag har anorexia. Jag vill gå UPP i vikt.

Det där med att jag skulle utomlands. Jo, det var faktiskt sant. Jag kom tillbaks i april och låg på soffan lite seg av jetlag när det ringde.
- Hej vi ringer från morgontidningen. Skönt att vara hemma igen? Hur skulle det kännas att bli uppdaterad på lokalnyheterna redan imorgonbitti?