om hur dålig kvinna kan vara

Alltså, så där dålig koll går det ju bara inte att ha, utbrister jag i tv-soffan en torsdag. Vi tittar på Lyxfällan, det dokusåpartade programmet där folk som vanvårdat sin ekonomi får besök av två proffsekonomer som styr upp och får deltagarna vid någorlunda stadd kassa igen.

Så skulle jag naturligtvis inte ha sagt. Beskäftiga uttalanden om hur andra bör göra faller alltid tillbaka på en själv. Fem minuter senare noterar jag i en reklampaus att jag fått ett mail från revisorn som ska ta hand om min firmas deklaration. Inte nog med att jag inte kan deklarera själv – han undrar var alla papper finns. Till exempel verifikationer. Jag vet vad verifiera betyder men har inte den blekaste aning om vad det har med det här att göra. När jag ringer upp revisorn berättar jag att jag har full koll på statusen på kontot men en kraftig motvilja mot blanketter och bokföring. Jag vill avregistrera mitt företag snarast möjligt. Så dålig koll går det tydligen att ha.

Det är likadant när jag ser tv-makarnas nyaste dokusatsning – Rent hus. Två städexperter med mastodontlaboratorieutrustning tar sig an Sveriges lortigaste hem. Så där smutsigt går det bara inte att ha det.

Sen kommer min städvecka och jag tänker att vi snart ska flytta och att den här gången ska jag inte fuska trots att badrummets kritvita golv blir dammigt snabbare än jag hunnit ut därifrån med moppen. Den här gången ska jag göra det ordentligt. Så det gör jag. Jag försöker förgäves få vattensamlaren i torktumlaren ren från mögel genom att skaka den med Yes diskmedel. Sen skrubbar jag kakelfogarna under badkaret tills borsten viker sig. Jag skrapar svarta suspekta svarta fläckar runt handfatet och drar tjocka hårtussar ur rören under vasken. Och jag inser att så där smutsigt går det tydligen att ha det.

Sen arrangerar mitt jobb en konferens. Någon har tagit med sin bebis som skriker och skriker. Ändå går ingen ut med den ur salen. Min kollega viskar att det är ofattbart att ta med bebisen, såna där friheter kan man bara inte ta sig, förstöra så för alla andra. Jag nickar instämmande. Sen tänker jag att jag vid eventuellt föräldraskap troligen kommer att ha med barnen överallt för att jag uppfostrat dem dåligt och ingen vill passa dem. Troligen kommer nån att anmäla mig anonymt till Nannyjouren. Svenska folket kommer att sitta i sofforna och oja sig och säga: så där kass morsa kan man bara inte vara.