om en ponny i köket

När jag var liten brukade vi åka till Fredriksdals friluftsmuseum på somrarna. Inte för Nils Poppes skull, jag kommer trots allt från en familj som hatar buskis, förvecklingskomedi och under-bältet-skämt. Vi brukade i stället ha medhavd picknickkorg och gå runt bland de gamla husen. Hade jag tur fick jag glass och jag minns att vi brukade stanna extra länge i det gamla tandläkarhuset och i affären där det fortfarande gick att köpa karameller i strut.

Det är på Fredriksdal jag tänker när jag många år senare läser om barnfamiljen som efter vräkning uppdagades ha haft en ponny som husdjur. Det är så klart både märkligt och ofattbart hur familjen har kunnat bo med en häst – och sex andra djur i en lägenhet.

Vad som gör mig mest förvånad är dock inte att det finns människor som får en konstig idé. Det som förvånar mig är att övriga boende i huset inte hört pållen gnägga och att ingen har reagerat på att någon har burit hem halm och hö. Dessutom måste gödseln ha luktat en del. Kan det verkligen ha gått grannarna förbi?
Alla har diskuterat ponnyn och jag hör folk på tåget prata om vem som kan ha varit så urbota korkad att den köpt en häst. Folk lägger fram egna teorier:

- Alltså, det fattar ju alla att det var en invandrare, va. Det är en annan kultur det där, att ha djuren inne. Så gör vi ju inte här i Sverige.
- Måste ha varit en psykiskt sjuk som gjorde det, hoppas myndigheterna omhändertar barnen.
- Klart det inte var en svensk. Måste vara nån som tror att de är kvar i sin hemby där de bor med hästen inne. Har polisen kollat om det växte potatis i parketten också?

Själv bryr jag mig föga om vilket etniskt ursprung familjen har. I stället tänker jag som sagt på Fredriksdal och typisk svensk historia. På Fredriksdal finns en gård som heter Lillaryd. Den flyttades varsamt dit att bevaras för att framtida generationer ska se hur våra förfäder levde. På guidad tur vid Lillaryd minns jag bestämt hur vi fick lära oss hur familjen hade bott, med djuren på bete på dagarna men inne kring öppna spisen på kvällar och nätter. Togs inte djuren in skulle de ha frusit ihjäl.

Jag antar att alla var alla psykiskt sjuka i Sverige på 1800-talet. Eller också var landet helt enkelt invaderat. Vi svenskar har ju inte djur inne.