om längtar efter republik

Nu söker jag politisk asyl i Finland. Terve Suomi! Hej Finland! Med tanke på svenska folkets aldrig sinande rojalistiska förkärlek lär det inte precis vara kö vid finska ambassaden. Monarkistödet har ökat kraftigt under hela min livstid. När frågan började mätas vid 70-talets mitt låg stödet för monarkin på runt 65 procent. Nu är det fler än var femte som vill behålla monarkin.

Inte ens då kungen trampade djupt ner i det sydostasiatiska klaveret och kallade Brunei för ”ett mer öppet land än man kan tänka sig” sjönk svenska folkets krampaktiga tag om monarkin. Och det är väl nånstans ungefär här som jag inte känner igen mig i det land där reflektion, transparens och delaktighet brukar råda. Eller är det rent av så att om man själv, som kungen, är en produkt av en uråldrig och omodern tradition har svårt att reflektera självständigt och skilja på demokrati och diktatur?

Men kungen är i gott förvirrat sällskap. För ett par år sedan intervjuade jag ordföranden i föreningen, Förenade monarkister. Han tyckte att det var olämpligt att kungabarnen gifte sig med annat än prinsar och prinsessor. Victoria borde ha letat i tyska furstehus snarare än i Ockelbo menade han. Dessutom kunde (eller ville?) han inte svara på om republik eller diktatur var att föredra. Jag drömde om Finland.

Dagen då Victorias förlovning offentliggjordes vaknade jag med feber, hosta och halsont. Jag är övertygad om att det var kroppens sätt att säga ifrån och reagera på icke-nyheten. Kroppen visste att dagen skulle föra med sig obehagligheter som allmänt tyckande om vilket efternamn makarna ska ha och vad det ska bli för möhippa på bästa sändningstid.

Jag skäms när nyhetsprogrammen intervjuar Ahmed i Karlskoga, Lina i Tensta och Jörgen i Hässleholm om vad de tycker om bröllopet. Vad har de med saken att göra? Och hur orkar de bry sig? Kan inte Victoria bara få gifta sig med vem hon vill när hon vill? Tänk om hon egentligen helst ville gifta sig borgerligt på lunchrasten en tisdag?

Istället borde medierna ägna sig åt att kritiskt granska monarkin som fenomen och fråga sig vad dess blotta existens står för i ett av världens i övrigt modernaste länder 2009. Jag skulle så gärna ha möjlighet att välja statsöverhuvud. Jag skulle kanske rent av rösta på Victoria om hon ställde upp som presidentkandidat. Till dess, Terve Suomi!