om kulturkrockar

Det sägs att skådespelaren Örjan Ramberg för någon vecka sedan ilsknade till och skrek ”kom upp på scenen och drick lite vatten om du har sån jävla hosta”. På Dramaten är det tabu att snora. Nåde den som vågar sig på teater och inte är kärnfrisk eller råkar lida av parfymallergi.

För några veckor sedan var jag på konfirmation. Av majoriteten kyrkobesökares uppförande att döma hade de aldrig någonsin tidigare satt sin fot i en kyrka – vilket förefaller märkligt eftersom jag gissar att föräldrarna döpt kidsen för sisådär 14 år sedan. De vuxna i raden bakom mig kommenterade konstant allt som hände. Hade de hållit sig till att hosta hade jag varit lycklig. Min coola konfirmandkusin spelade trombon och jag fick blänga rejält för att de bakom åtminstone skulle viska.

”Kolla, där springer Hugos lillebror och skriker, så charmig han är. Vill du sitta eller stå? Nähä, vill du hellre sitta i gången? Har ni sett att Maria har gått upp i vikt? Åh nu ska de sjunga. Den här sången kan jag. La la la la la”.

När det var dags för nattvard fick jag känslan av kafferep. Folk stannade till vid varandras bänkar, kollade läget, uppdaterade sig på de senaste grannfejderna och kommenterade varandras barn som ohejdat övade inför Stockholm maraton i gångarna. Jag upprepade mantrat ”låt barnen komma till mig” för mig själv gång på gång för att inte tappa behärskningen.

Samtidigt som jag inte förstår hur lite hosta på teatern kan föranleda ett raseriutbrott är jag aningen konservativ och tycker att det finns ett egenvärde i att känna till vett, etikett och seder. När det passar sig - och för att inte tala om när det krävs – tvekar jag inte att bryta konvenansen och vara besvärlig, men jag ser en poäng i att vara insatt i och ofta följa regler som gör det trevligt och bra för så många som möjligt.

Det finns ett tydligt klassperspektiv på kultur och underhållning – kanske mer påtagligt än någon annanstans i samhället. Det är klart att den som aldrig varit på teatern, gudstjänst eller Skansen inte vet att det är bannlyst att mata djuren, hosta under akterna och svära i kyrkan. Medelklassen går på krogshow med Lena PH eller Allsång på Skansen där publiken uppmuntras att låta högt och mycket. De kulturella kväver hostan på Dramaten. Det är två sidor av samma mynt menar en god vän som anser att anledningen till att Kicki, Bettan, Lotta har krogshower är att ”alla äktenskap blir trista förr eller senare”.