När lågstadiebarn får i uppgift att skriva ner tre saker de är bra på och tre som de är dåliga på går det så här. Pojkarna skriver snabbt ner hur bra de är på fotboll, klättra i träd och artbestämma dinosaurier. Flickorna skriver lika snabbt ner hur dåliga de är på att teckna, dansa balett och sjunga. Sen sitter de där, de arma skolbarnen, och vrider och vänder på sig för att komma på hur de ska göra klar uppgiften.
Det är svårt tragiskt. Men redan där i skolbänken har en av de två strukturella principerna för ojämställdhet grundlagts – isärhållandet av könen. Vi har alla varit där, suttit i klassrummet och haft olika färg på bänkpappret, väskan och strumporna beroende på kön. Redan där har vi varit så omedvetna om den isärhållande konstruktionen att vi tagit den för som av naturen given.
Så småningom kommer vi också att bli rejält varse den andra principen, den manliga normens primat, att mannen är norm och utgångspunkt medan kvinnan är den avvikande. Det är finare och bättre att rabbla dinosaurier än barbiedockor. Pojkar som känner igen en brontosaurus spås en ljusnande framtid som forskare i geovetenskap. Flickor som syr kläder till Barbie kan bli…eh, hemmafruar.
Sen sitter det här i hela livet. När journalister ringer och ber folk att delta i en debatt eller ställa upp på en intervju ställer kvinnor ofta inte upp även om de har dokumenterad gedigen bakgrund på området som ska diskuteras. Män däremot säger på sin höjd "jag vet ju inget om det här men jag kommer gärna". Sen kommer de till studion och talar tills ingen orkar lyssna längre och programtiden är slut.
En ny undersökning av Statistiska centralbyrån visar hur svårt det är att var kvinna på en ledande post. Medan 20 procent av kvinnliga chefer uppger att de har blivit trakasserade på grund av kön har endast tre procent av männen upplevt samma sak. Betydligt fler kvinnor än män känner sig otillräckliga och stressade. Mest utsatta är kvinnorna som i sin chefsroll aktivt försöker arbeta för att förändra de gamla normerna.
Så, innan du går till jobbet idag. Skriv ner tre saker du är bra på och tre som du är dålig på. Själv är jag bra på att koka soppa på en spik, på att formulera mig och uttrycka mig i ord. Och så har jag schysst simultankapacitet. Jag är dålig på idrott, ögonkontakt och att slappna av.
Monday, October 27, 2008
Monday, October 20, 2008
om köpbegär
Om några veckor är det dags för Buy Nothing Day, en köpfri dag och årlig internationell kampanjför att belysa konsumtionen i världen. Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att köpa något en dag om året. I år blir det troligen extra svårt för många då dagen är tänkt att äga rum den 29 november helgen efter löning, helgen då julskylningen drar igång på allvar. Hur ska vi kunna hålla plånboken stängd?
Vissa år har jag tänkt att jag ska vara med och manifestera, skippa konsumtion. Men så plötsligt har jag funnit mig själv vid kassan i en affär. Å andra sidan finns det gott om dagar då jag inte spenderar en krona. Det svåra är förstås att prioritera sina inköp. Vad är ett faktiskt behov och vad är förströelse och egentligen onödigt?
Författaren Ann-Christin Gramming levde ett helt köpfritt år för att utmana sig själv. Hon kallar sig konsumtionsrebell efter att under ett år bara ha köpt absolut nödvändiga ting såsom mat. Hon fick bli bjuden på sånt som fika på stan men aldrig själv köpa något och bara om hon först föreslagit att bjuda hem sällskapet på hemmakaffe i stället. Sen skrev hon boken "Köp inte den här boken" om sina erfarenheter. Det är svårt att inte känna sig förvirrad av motstridiga budskap.
20 procent av världens befolkning förbrukar 86 procent av resurserna. Jag och de flesta andra svenskar hör alldeles säkert till de 20. Och mer ska det tydligen bli. I Sverige finns över 18 miljoner kvadratmeter butiksyta, nästan två kvadrat per invånare. Skånesnittet är en och en halv per skåning och Burlöv leder Sverigeligan med sex kvadrat shopping per kommuninvånare. Burlöv petar Strömstad efter att ha satsat på rejäl utbyggnad. Sex kvadrat det är mer yta än vad vissa trångbodda familjer i närheten har i boyta per person. Snart är Burlövsmarken slut.
Frågan är när efterfrågan på köpcentrum upphör. Efter att ha begått misstaget att åka till Kungens kurva för att storhandla mat söndagen efter den 25e för ett tag sedan blev mitt shoppingbegär stillat för ett bra tag. Men också jag är förstås inkonsekvent. Lyckoforskarna får säga vad de vill. Shopping kan tillfredställa behov. Jag har gett mig själv shoppingförbud. Men av en anledning. Jag ska till Kina på höstsemester och har redan gjort en inköpslista.
Vissa år har jag tänkt att jag ska vara med och manifestera, skippa konsumtion. Men så plötsligt har jag funnit mig själv vid kassan i en affär. Å andra sidan finns det gott om dagar då jag inte spenderar en krona. Det svåra är förstås att prioritera sina inköp. Vad är ett faktiskt behov och vad är förströelse och egentligen onödigt?
Författaren Ann-Christin Gramming levde ett helt köpfritt år för att utmana sig själv. Hon kallar sig konsumtionsrebell efter att under ett år bara ha köpt absolut nödvändiga ting såsom mat. Hon fick bli bjuden på sånt som fika på stan men aldrig själv köpa något och bara om hon först föreslagit att bjuda hem sällskapet på hemmakaffe i stället. Sen skrev hon boken "Köp inte den här boken" om sina erfarenheter. Det är svårt att inte känna sig förvirrad av motstridiga budskap.
20 procent av världens befolkning förbrukar 86 procent av resurserna. Jag och de flesta andra svenskar hör alldeles säkert till de 20. Och mer ska det tydligen bli. I Sverige finns över 18 miljoner kvadratmeter butiksyta, nästan två kvadrat per invånare. Skånesnittet är en och en halv per skåning och Burlöv leder Sverigeligan med sex kvadrat shopping per kommuninvånare. Burlöv petar Strömstad efter att ha satsat på rejäl utbyggnad. Sex kvadrat det är mer yta än vad vissa trångbodda familjer i närheten har i boyta per person. Snart är Burlövsmarken slut.
Frågan är när efterfrågan på köpcentrum upphör. Efter att ha begått misstaget att åka till Kungens kurva för att storhandla mat söndagen efter den 25e för ett tag sedan blev mitt shoppingbegär stillat för ett bra tag. Men också jag är förstås inkonsekvent. Lyckoforskarna får säga vad de vill. Shopping kan tillfredställa behov. Jag har gett mig själv shoppingförbud. Men av en anledning. Jag ska till Kina på höstsemester och har redan gjort en inköpslista.
Monday, October 13, 2008
om dåliga goda råd
Det var min gravida vän som först uppmärksammade mig på Internetforumens status i informationssök om privatlivets alla tänkbara frågor. På forumet Familjeliv byts det erfarenheter. Det är lätt att misstänka att en hel del barn årligen stryker med till följd av märkliga råd.
På Familjeliv finns inga dumma frågor. Tveksamt är hur mycket som diskuteras som faktiskt rör familjefrågor. Men det är kanske inte så noga. Signaturen tjyvrökarn ber om hjälp att lära sig röka utan att hosta. Hon poängterar att hon absolut inte är rökare men vill kunna dra halsbloss för att vara social på fester. Anticigg svarar att röka är äckligt. Rökaärtufft svarar att det är skitcoolt att röka. Vem blev klokare?
Nanaa undrar hur det fungerar att byta elbolag. Alise frågar om någon vet vad det är för låt som brukar spelas på radion med enda ledtråden "det är nåt med dynamite". Frågvis undrar hur han ska få sin flickvän att raka könshåret trots att hon inte vill. Anonym vill veta hur han ser på någon att den har hiv. Biosugen undrar om det är okej att gå på bio med en kollega av motsatt kön.
MASSOR av frågor rör olika preventivmedel. Morbids barnmorska är tydligen inte tillräckligt kunnig på området och nu vill hon veta hur det EGENTLIGEN funkar. Det faktum att reaktioner på olika sorters p-piller är väldigt individuella och att det därför finns så många varianter tycks ha gått debattanterna förbi. Jag får veta i detalj hur den ena sorten påverkade Millans kille (!) och hur mycket tjejen22 gick upp i vikt av sina. Vad Morbid ska använda denna information till är oklart.
Det är kanske jättebra att dumma frågor har utrotats. Möjligen leder det till ökad öppenhet och minskad rädsla rent allmänt. Frågan är hur de som svarar på andras märkliga funderingar resonerar. Det vanligast förekommande svaret på Familjeliv lyder nämligen: Alltså, jag vet ju egentligen ingenting om det här men jag skulle tro att du ska äta bra, motionera lite och försöka gå ner ett par kilo.
Glöm nationalencyklopedin. Glöm wikipedia. Låt för all del bli att ringa sjukvårdsupplysningen om du är sjuk. För om vi ska utgå från hur folk i allmänhet tycks söka information i olika frågor är det helt ute att vända sig till experter. Goda råd må vara dyra. Men dåliga råd kan helt klart vara billiga. Och livsfarliga.
På Familjeliv finns inga dumma frågor. Tveksamt är hur mycket som diskuteras som faktiskt rör familjefrågor. Men det är kanske inte så noga. Signaturen tjyvrökarn ber om hjälp att lära sig röka utan att hosta. Hon poängterar att hon absolut inte är rökare men vill kunna dra halsbloss för att vara social på fester. Anticigg svarar att röka är äckligt. Rökaärtufft svarar att det är skitcoolt att röka. Vem blev klokare?
Nanaa undrar hur det fungerar att byta elbolag. Alise frågar om någon vet vad det är för låt som brukar spelas på radion med enda ledtråden "det är nåt med dynamite". Frågvis undrar hur han ska få sin flickvän att raka könshåret trots att hon inte vill. Anonym vill veta hur han ser på någon att den har hiv. Biosugen undrar om det är okej att gå på bio med en kollega av motsatt kön.
MASSOR av frågor rör olika preventivmedel. Morbids barnmorska är tydligen inte tillräckligt kunnig på området och nu vill hon veta hur det EGENTLIGEN funkar. Det faktum att reaktioner på olika sorters p-piller är väldigt individuella och att det därför finns så många varianter tycks ha gått debattanterna förbi. Jag får veta i detalj hur den ena sorten påverkade Millans kille (!) och hur mycket tjejen22 gick upp i vikt av sina. Vad Morbid ska använda denna information till är oklart.
Det är kanske jättebra att dumma frågor har utrotats. Möjligen leder det till ökad öppenhet och minskad rädsla rent allmänt. Frågan är hur de som svarar på andras märkliga funderingar resonerar. Det vanligast förekommande svaret på Familjeliv lyder nämligen: Alltså, jag vet ju egentligen ingenting om det här men jag skulle tro att du ska äta bra, motionera lite och försöka gå ner ett par kilo.
Glöm nationalencyklopedin. Glöm wikipedia. Låt för all del bli att ringa sjukvårdsupplysningen om du är sjuk. För om vi ska utgå från hur folk i allmänhet tycks söka information i olika frågor är det helt ute att vända sig till experter. Goda råd må vara dyra. Men dåliga råd kan helt klart vara billiga. Och livsfarliga.
Monday, October 6, 2008
om att ha sitt eget räddningspaket
Jag har slutat läsa ekonomidelen. Den brukade vara min favorit. Men de senaste månaderna har den bytt skepnad. Den konkurrerar med dödsannonserna efter att den gick över till att enbart skriva runor över amerikanska banker, svenska villaägare och småföretagare. Likt kvällstidningarnas kändisspaningar kartläggs den så kallade finanskrisens nyckelpersoner. Alla må de vila i frid.
Det är förstås lite deppigt. Speciellt för mig som i våras köpte lägenhet i en hundra år gammal arbetarlänga med direktverkande el. Så jag önskar att ekonomidelen åtminstone delvis ägnade sig åt privatekonomi på högre nivå än test av svindyra regnställ. I brist på annat ser jag ingen annan råd än att lansera ett eget räddningspaket.
Ät höstmat. Rotfrukter är billiga och galet goda om de rostas i långpanna med olivolja, italiensk salladskrydda och örterna du frös in i somras. Gör rotfruktsbaserade matlådor istället för att luncha på den sunkiga lunchserveringen som ändå bara serverar förtäckt transfett och glutamat. En bra tumregel är fyra dagar låda, en dag schysst restaurang. Sänk värmen hemma och spara el. Vetevärmare och goda vänner på hembesök kompenserar. Investera för all del i sköna innetofflor och ett mysigt duntäcke. Ibland är det ju faktiskt nödvändigt att satsa en krona för att tjäna två. Säg upp det dyra gymkortet och börja höstpromenera eller springa istället. Titta på tvprogrammet lyxfällan varje vecka. Det avskräcker från korkade inköp.
Om något du köpt i mataffären inte lever upp till dina förväntningar – maila och berätta det för tillverkaren. De skickar mer än gärna värdecheckar som kompenserar för att du ska köpa deras produkter igen.
Frågan är om det är berättigat att behålla dagstidningsprenumerationen. Jag har i vilket fall börjat bekanta mig med kulturdelen för att tänka positivt. Nu ska jag ju bo i min hundra år gamla lägenhet några år. När jag vill flytta har det säkert blivit högkonjunktur igen. Och de som bodde här när huset stod nytt som första arbetarbostäderna med inomhustoalett har säkert klarat av värre saker än en ränta på sex procent.
För hundra år sedan var Sverige i nivå med Ghana vad gäller mått som barnadödlighet och BNP. Idag är det bara Island som ligger bättre till än Sverige på båda punkter. Länderna som slår oss på någon av de båda punkterna är ganska många. Det lär fortsätta att gå upp och ner. Och om hundra år är jag antingen död eller Sveriges äldsta levande.
Det är förstås lite deppigt. Speciellt för mig som i våras köpte lägenhet i en hundra år gammal arbetarlänga med direktverkande el. Så jag önskar att ekonomidelen åtminstone delvis ägnade sig åt privatekonomi på högre nivå än test av svindyra regnställ. I brist på annat ser jag ingen annan råd än att lansera ett eget räddningspaket.
Ät höstmat. Rotfrukter är billiga och galet goda om de rostas i långpanna med olivolja, italiensk salladskrydda och örterna du frös in i somras. Gör rotfruktsbaserade matlådor istället för att luncha på den sunkiga lunchserveringen som ändå bara serverar förtäckt transfett och glutamat. En bra tumregel är fyra dagar låda, en dag schysst restaurang. Sänk värmen hemma och spara el. Vetevärmare och goda vänner på hembesök kompenserar. Investera för all del i sköna innetofflor och ett mysigt duntäcke. Ibland är det ju faktiskt nödvändigt att satsa en krona för att tjäna två. Säg upp det dyra gymkortet och börja höstpromenera eller springa istället. Titta på tvprogrammet lyxfällan varje vecka. Det avskräcker från korkade inköp.
Om något du köpt i mataffären inte lever upp till dina förväntningar – maila och berätta det för tillverkaren. De skickar mer än gärna värdecheckar som kompenserar för att du ska köpa deras produkter igen.
Frågan är om det är berättigat att behålla dagstidningsprenumerationen. Jag har i vilket fall börjat bekanta mig med kulturdelen för att tänka positivt. Nu ska jag ju bo i min hundra år gamla lägenhet några år. När jag vill flytta har det säkert blivit högkonjunktur igen. Och de som bodde här när huset stod nytt som första arbetarbostäderna med inomhustoalett har säkert klarat av värre saker än en ränta på sex procent.
För hundra år sedan var Sverige i nivå med Ghana vad gäller mått som barnadödlighet och BNP. Idag är det bara Island som ligger bättre till än Sverige på båda punkter. Länderna som slår oss på någon av de båda punkterna är ganska många. Det lär fortsätta att gå upp och ner. Och om hundra år är jag antingen död eller Sveriges äldsta levande.
Subscribe to:
Posts (Atom)
